Projektet Kvinnors brev syftade till att empiriskt pröva den diskuterade hypotesen om en kvinnospecifik kultur och ett därtill hörande kvinnligt språk. Materialet för denna undersökning var brev skrivna av kvinnor från medeltiden respektive 1600- och 1700-tal. Även mäns brev från samma epoker beaktades som jämförelse.

Teorin om en universell kvinnlig kultur har formulerats av Elaine Showalter ("Feminist Criticism in the Wilderness" i Critical Inquiry 1981) och hävdade att kvinnor, oberoende av tid och rum, har tillgång till en del av kulturen som är osynlig för männen. Denna teori, mot vilken kan riktas starka invändningar, har dock fått stort genomslag och ställdes därför mot ett konkret material.

Privatbrevet, eller det familjära brevet, är en texttyp som lämpar sig väl för en sådan prövning. Denna genre har nämligen i stor utsträckning varit tillgänglig för kvinnor under historien. Undersökningen arbetade med ett stort material, brev av kvinnor, som till stor del var outforskat och icke publicerat.

Materialet för undersökningen var brev på latin från medeltiden, främst Hildegard av Bingens brev (delprojekt 1), brev på svenska mellan år 1600 och 1800 (delprojekt 2), brev på franska i Sverige under 1700-talet (delprojekt 3), brev på engelska under 1700-talet (delprojekt 4) och brev på tyska under 1700-talet (delprojekt 5). För varje delprojekt gällde att antalet brev skulle vara cirka 250 skrivna av kvinnor (fördelade på 10 skribenter) och cirka 50 av män (fördelade på 5 skribenter).

De olika delprojekten genomförde alla en språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig analys av brevmaterialet. Breven undersöktes stilistiskt bl.a. med avseende på syntaktisk komplexitet (över- och underordning), meningslängd, fundamentfältets storlek, förekomst av stilfigurer, textbindning, och förekomst av olika former av hänvändelse. På det innehållsliga planet iakttogs brevtexternas tematiska struktur och deras förhållande till den norm som brevgenren innehåller.

Analyserna av breven i respektive delprojekt syftade till att jämföra hur kvinnor skriver till män respektive till kvinnor Brev av män undersöktes på samma sätt, och därefter jämfördes de två grupperna, kvinnors och mäns brev, med varandra. De olika delprojektens resultat relaterades sedan till varandra. Eftersom materialet spände över olika epoker och språk kunde en unik komparation genomföras och teorin om den universella kvinnliga kulturen prövas.

Utöver detta innehöll projektet tre fördjupade undersökningar. Det handlade om delprojekten 4, 5 och 6, dvs. de engelska, tyska och svenska (från andra hälften av 1700-talet) breven. I dessa monografier placerades breven i sina respektive historiska och litteraturhistoriska sammanhang och fokus kom att i högre grad ligga på enskilda skribenter och den situation vari breven tillkommit.